Mellersta Kebnekaisefjällen

 

Tjäktjahjälmen 1906 (Čeakčahjälmen) Se flygfoto

Mellantoppen 1849, östtoppen 1840.

 

Tjäktjahjälmen och Kaskasanjunjetjåkka från sydost. Västra Kaskasavaggeglaciären i mitten av bilden.

Tjäktjahjälmens mellantopp (1849) skyms på bilden av Kaskasanjunjetjåkkas östtopp (1780).

 

Nedstigning från Tjäktjahjälmens östtopp (1840) mot Knivkammen i öster.

 

Karta över Tjäktjahjälmen. Källa: Lantmäteriet.

 

Tjäktjahjälmen var en av de toppar som bestegs av G. W. Bucht 1880. Fjället kan bestigas från Stour Räitavagge via dess branta och steniga västsida. Med utgångspunkt från Sälkastugan är det dock bekvämare att ta sig upp i dalgången mellan Tjäktahjälmen och Kaskasanjunjetjåkka, se kartan, till passet mellan Tjäktjahjälmens östtopp (1840) och Kaskasanjunjetjåkkas östtopp (1780). Observera: öster om passet finns stora hängdrivor. Att fortsätta direkt från passet mot västra Kaskasavaggeglaciären kan därför vara riskabelt. Från passet, fortsätt istället rakt upp, åt norr, mot Tjäktjahjälmens kam. Tjäktjahjälmens östtopp bestiges även lämpligen från öster genom uppstigning över västra Kaskasavaggeglaciären eller via Knivkammens västra förtopp (1817). Från östtoppen kan man sedan följa toppkammen åt väster över mellantoppen (1849) och vidare, något exponerat, mot huvudtoppen (1906). Se upp med de hängdrivor som ofta bildas på Tjäktjahjälmens toppkam. Bästa utförsåkningen fås från östtoppen ned över antingen västra eller mellersta Kaskasavaggeglaciären.

 

Dela med dig av dina erfarenheter från området